
Det låter barnet upptäcka maten med alla sinnen på ett fantastiskt sätt. När de får ”kladda” så kan de bekanta sig med maten på sitt sätt och i sin takt. Något vi tror är viktigt för matglädjen.
Fördelar med kladd
-
Att få maten på fingrarna kan vara ett första steg till att våga smaka. Det hjälper dem att börja bekanta sig med maten och normalisera den. Barn behöver få känna på maten för att förstå och lära känna den. Det kan öka intresset för maten och ge en större acceptans för ny mat. Hjärnan behöver förbereda munnen på vad som kommer, kanske är det kallt, hårt, kletigt, strävt osv.
- De får massor av möjligheter att träna sina motoriska färdigheter som är nödvändiga för att kunna äta själva. Både grovmotorik och finmotorik.
-
Mat är något helt nytt för bebisar, de behöver få känna, lukta, inspektera osv för att bekanta sig med denna häftiga företeelse.

- Om du låter ditt barn kladda och utforska, så är sannolikheten större att de provar och njuter av ny mat. Det generella matintresset kan öka!
- Och viktigast av allt, barn lär sig genom lek! Så vi behöver låta dem ”leka” med maten för att lära sig. Att i någon form låta måltiden vara lekfull kan göra den mer intressant för barnet. Leken skapar matglädje! Bordsskick kan i vår mening komma senare.
Får man torka?
Försök att hålla dig från att torka barnet runt munnen under måltiderna. Dels för att många barn är känsliga runt munnen så det är obehagligt för dem, men också för att barnet själv får slicka sig runt munnen vilket bidrar till den sensoriska och motoriska utvecklingen.
Att få maten på kinden utan att en vuxen torkar bort det direkt signalerar att mat inte är farligt eller dåligt.
Många är oroliga att deras barn inte kommer lära sig bordsskick om de tillåts kladda. Så här tänker vi - så länge barnen är små så är det matglädjen som kommer först. Såklart kan man sätta gränser för kladdet, men låt dem kladda. Bordsskick kan de lära sig senare!
Kladdet är ju inte alltid så kul kanske för oss vuxna som ska städa upp den, men som du förstår har det ett viktigt syfte i barnets utveckling. Det är alltså inte förgäves.